Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Stort anslag stärker institutionens registerforskning

Nyhet: 2019-09-03

Annika Rosengren och Bright Nwaru får 13 miljoner kronor var till sina forskningsprojekt i Vetenskapsrådets utlysning inom registerforskning. Pengarna kommer att ge ny kunskap om flera stora folksjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, astma och KOL. Tilldelningen innebär att institutionen för medicin får en fjärdedel av hela den nationella utlysningen på 102 miljoner kronor.

– Det är fantastiskt roligt att vi fick en så hög andel av alla beviljade anslag. Registerforskning är ett starkt profilområde för institutionen för medicin och regionen och vi är väldigt stolta att vi har så många framgångsrika registerforskare. Anslagen är extremt viktiga eftersom de ger möjlighet att ytterligare stärka forskningsområdet, säger Jan Borén, prefekt.

Fler unga kan få hjärtsvikt och stroke

Annika Rosengren. Foto: Johan WingborgVården av hjärt-kärlsjukdomar står inför nya utmaningar i framtiden. En allt större del av befolkningen har övervikt eller fetma, även bland unga. Samtidigt minskar både kolesterolnivåer och andelen som röker. Det gör att sjukdomspanoramat förändras.

– Död i kranskärlssjukdom minskar i alla åldrar. Vi ser även en minskad andel stroke och hjärtsvikt bland äldre, men däremot en ökning bland yngre personer. Andelen yngre som lever med hjärt-kärlsjukdom, framför allt hjärtsvikt och följder efter stroke, kommer därför sannolikt att öka, säger Annika Rosengren, professor i medicin vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin.

Andra grupper som ökar är unga vuxna som överlevt komplexa medfödda hjärtfel, unga med typ 1-diabetes och personer med uttalad fetma.

– För dessa grupper har vi visat mycket hög risk för kardiovaskulära komplikationer. Därför ska vi gå vidare och studera risker för annan sjuklighet, arbetsförmåga och risk för marginalisering, säger hon.

Ett brett samarbete

Annika Rosengren och hennes forskargrupp får 13 miljoner kronor för att fortsätta forskningsprojektet GOCARTS, eller Gothenburg Cardiovascular Registry studies. Projektet har tidigare fått ett femårigt stöd från Vetenskapsrådet och har under den tiden skapat en plattform där forskare med olika bakgrund kan mötas för att besvara frågor med hjälp av register.

– Vi som har sökt anslaget är en ganska bred grupp med olika specialiteter, från högspecialiserad kardiologi där vi studerar medfödda hjärtfel, till folksjukdomar som hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke, diabetes och även forskning om hjärtstopp, vårdvetenskap och allmänmedicin, säger hon.

I GOCARTS undersöker forskarna både förekomst och prognos vid olika hjärt-kärlsjukdomar. De tittar också på risken för komplikationer och vilken inverkan riskfaktorer som övervikt har, liksom psykosociala faktorer som utbildning och socioekonomiskt status.

Exempel på frågeställningar är: Hur går det för dem som levt länge med typ 1 diabetes när det gäller fysisk och psykisk hälsa och arbetsliv? Kan vi förutse hur det går för personer som drabbas av plötsligt hjärtstopp? Och vilken är den optimala nivån av blodtryck och blodfetter i ett befolkningsperspektiv?

– Vi strävar också efter att utveckla våra statistiska metoder genom att tillämpa AI och maskininlärning och kommer att utveckla olika modellstudier för att försöka förklara förändringar i dödlighet i kranskärlssjukdom, säger Annika Rosengren.

Ger unika möjligheter

För registerforskare är Sverige en guldgruva. De kan både använda sig av regionala vårddatabaser, nationella register som Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, liksom Sveriges många kvalitetsregister som ofta har hög täckningsgrad, till exempel diabetesregistret och Swedeheart.

– Registerstudier ger oss möjlighet att besvara många kliniska frågeställningar med hög statistisk styrka, men de är ingen quick fix. Det kan ta upp till ett år att få ett registerutdrag och det krävs erfarenhet för att analysera och tolka resultaten. Det finns mycket data och många intressanta frågeställningar, men vår tid är begränsad, säger Annika Rosengren.
Att aktörer som Vetenskapsrådet skjuter till medel är därför avgörande, menar hon.

– Vi kommer att använda medlen till att finansiera vår statistikergrupp och för att kunna ge kliniskt verksamma läkare och sjuksköterskor forskningstid. Sedan kostar datauttagen en hel del också. Utan den här typen av infrastrukturstöd skulle det vara svårt att genomföra allt det vi gör, säger hon.

Skapar en ny plattform

Bright Nwaru. Foto: Malin ArnessonBright Nwaru är epidemiolog och biträdande universitetslektor vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, verksam vid Krefting Research Centre. Han har fått 13 miljoner kronor, som under en femårsperiod ska användas till att bygga upp en multidisciplinär platt form för epidemiologisk forskning inom respiratoriska sjukdomar.

Projektet heter STELLAR, eller Respiratory Epidemiology Research Platform. Målet är att föra samman två stora kohorter, West Sweden Asthma Study (WSAS) i Västra Götaland and the Obstructive Lung Disease in Northern Sweden (OLIN) i Norrbotten.

– Det är två stora och väletablerade longitudinella kohorter med liknande datainsamling och forskningsprocess, som även har samarbetat tidigare. Genom att föra samman dem får vi tillgång till mer kraftfulla data och skapar unika förutsättningar för att kunna svara på viktiga frågeställningar inom obstruktuva lungsjukdomar, säger Bright Nwaru.

Ett nordiskt samarbete

I gruppen obstruktiva lungsjukdomar ingår sjukdomar som astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Både KOL och astma har ökat de sista decennierna. I dag har 5–10 procent av Sveriges sjuåringar astma och bland vuxna är siffran närmare 10 procent. Det finns flera teorier om vad utvecklingen beror på, men mer forskning behövs.

Bright Nwaru menar att forskning inom området ofta har varit fragmentarisk i de nordiska länderna. STELLAR ska även samarbeta med forskare i Norge och Finland och validera sina resultat mot deras data. Man samarbetar också med KOL-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kanske gör Bright Nwarus egen bakgrund honom särskilt lämpad att leda ett sådant samarbete. Han har två masterexamina, en från Norge och en från Finland. Han disputerade vid universitetet i Tammerfors i Finland och har varit postdoktor i både Finland och Storbritannien innan han fick tjänsten vid Sahlgrenska akademin.

På längre sikt vill Bright Nwaru skapa en nationell plattform för epidemiologisk forskning inom respiratoriska sjukdomar.

– Men vi tar en sak i sänder. Det här anslaget ger oss en enorm boost och vi uppskattar verkligen stödet från Vetenskapsrådet. Nu kommer vi kunna initiera nya studier och skapa en plattform för nationell och internationell samverkan. Genom att träna unga forskare ökar vi också kapacitet för forskning inom respiratoriska sjukdomar i Sverige, säger Bright Nwaru.

TEXT: KARIN ALLANDER
FOTO: JOHAN WINGBORG/MALIN ARNESSON

AV:

Artikeln publicerades först på: medicine.gu.se

Sidansvarig: Reza Mobini|Sidan uppdaterades: 2012-10-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?